En föreställning i lättsam och humoristisk ton, fylld med sång och musik!

Ida Bäckmann var Sveriges första kvinnliga utrikesreporter. Hon hade en ovanlig specialitet – revolutioner. Orädd åkte hon ensam runt i världen. Hennes reportage blev mycket populära och hon umgicks med dåtidens kulturelit.

Ida var en mycket komplex kvinna. Helt okänslig i vissa situationer – stridslysten, egoistisk, svartsjuk, snål och sägs ha stalkat Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding. Samtidigt var hon påläst, humoristisk, modig, driftig och generös.

Ida Bäckmann skapade kaos var hon än drog fram. Här kommer hon tillbaka och berättar SIN sanning!

Den mycket språkbegåvade Ida Bäckmann reser ensam runt till oroshärdar runt om i världen. På väg till sitt giftermål i Sydafrika hamnar hon istället mitt uppe i Boerkriget. Alltid i händelsernas centrum. Hon trotsar allt och alla, ofta med fara för sitt eget liv. Hon bevittnar blodiga gatuupplopp i Paraguay, Warszawa och Moskva. Under extrema förhållanden i Ryssland får hon till en intervju med Tolstoj. Hon slinker längre in i Vatikanen än någon präst lyckats med. Allt rapporteras hem till de stora dagstidningarna.

Hennes reportage blir mycket populära med en blandning av både spänning och humor. Hon trotsar alla regler, klampar på.
Ida Bäckmann var på väg att bli en mycket framgångsrik och välkänd journalist. 1911 förändrades allt!

Efter uppmuntran från Selma Lagerlöf skriver Ida en bok om sin nära vänskap med Gustaf Fröding. Boken blir en riksskandal. Ida blir totalt utfrusen och utsätts för en hatkampanj. Beskrivs som mytoman, stalker, psykopat, frigid och vampyr. Efter Selmas Lagerlöfs död skriver Ida ännu en biografi, då om sin mångåriga vänskap med Selma. Denna bok blir en minst lika stor skandal!

Ida Bäckmann var författare, lärare och journalist men är idag kanske mest känd för sina relationer till två litterära tungviktare. Ida ville ingå äktenskap med Gustaf Fröding och brevväxlade med Selma Lagerlöf i flera decennier. I båda förhållandena beskrivs hon av eftervärlden som parasit, som ”en kvarnsten runt snillens halsar”.

Under sin levnad väckte hon starka reaktioner hos etablissemanget, ibland rent förakt …

Gunnar Ekelöf – “hon var psykopat och frigid hysterika”

Sven Stolpe – “den fula, gastande lilla gnomen”

Ellen Key – “en lustig liten människa, kvick och egendomlig”

John Landquist – “en över alla mått driven indiskretion… ett monument av taktlöshet”

… men även respekt och beundran

Klara Johansson – “Ida Bäckmann är en journalist vars like man måste gå ut i Europa för att finna maken till, hon är en konstnärlig journalist.”

Selma Lagerlöf – “Många, många gånger har jag hört människor berätta om Fröding, men ingen hade varit i stånd att göra honom så levande. Jag tyckte, att jag först nu fick ett begrepp om hurudan han varit”. (Senare på 30-talet skrev hon “jag avskyr henne”.)

Selma Lagerlöf – “Du kan ifrån denna stund vara säker om att du blir en av världslitteraturens storheter. Ja, det är förresten inte så värst roligt, men jag gratulerar ändå.

Carl Larsson – “Välkommen hem du lilla duktiga och modiga Ida Bäckmann! Jag vill så gärna skriva ‘älskade’ också, men det kanske inte passar sig utanpå ‘vykort’. Vänta i telefontratten. Din C.L.”