Amatörteaterns riksfestival genomförs i Karlskoga och Andorra är öppningsföreställningen på festivalen. Eva Dällerud regisserade och hade själv starkt påverkats av både en resa till Bosnien tillsammans med kvinnor som alla drabbats hårt av kriget och av den tilltagande rasismen och främlingsfientligheten hade visat sitt fula tryne med kanske början i flyktingströmmarna från inbördeskrigets Jugoslavien. Ny demokrati var den tidens enfrågeparti och unga män rakade skallarna och tog på sig kängorna. Pjäsen Andorra skrevs av Max Frisch 1961 och hade satts upp många gånger i Sverige sedan dess. 1993 hade den spelats på Uppsala stadsteater. Mikael Runesson skriver i Nerikes Allehanda;  ” – Faktum är att jag för tre år sedan aktivt letade efter en pjäs som handlar om rasism och främlingsfientlighet, säger Eva. Det var i samma veva som ett stort antal flyktingar från forna Jugoslavien började söka sig till Sverige och till Karlskoga. Eva tog mycket illa vid sig av den intolerans som i mångt och mycket präglade allmänhetens syn på flyktingarna, och hon drog sig till minnes sin egen uppväxt. – Min mamma kom hit som flykting från Ungern 1945, vilket inte alltid varit smärtfritt. Jag har mött rasism på nära håll. Pjäsen utspelas i Andorra, men i princip skulle handlingen kunna förläggas till vilket land som helst.  – Andorra handlar om hur vanliga medborgare helt plötsligt förvandlas till rasister, och om hur en påstådd jude, spelad av Gustav Deinoff, påverkas av folks fördomar, berättar Eva”.

”Andorra hade sin Sverigepremiär på Dramaten 1962 i Olov Molanders översättning och regi. Ralf Långbacka som satte upp den 1968 sade då att – Problemet i Andorra är aktuellare än någonsin. Med invandrar strömmen, u-landsproblematiken och den stigande världs medvetenheten kommer vi dag för dag närmare en punkt där vi måste ta ställning till intolerans och rasism. 1996, tycker vi Lyset och Teaterhuset, att pjäsen känns aktuellare än någonsin”